Det här är något som växt fram som pussel genom åren, när jag var mindre så trodde jag att min pappa växt upp med sin far och hans syster, jag visste att han bott första två åren hos Walldéns. Min farmor, Ingeborg, dog 1931 i lunginflammation när pappa var 2 veckor gammal och att farfar aldrig kom över det och på något sätt skyllde det på min pappa.
När pappa var 2 år hämtade farfar honom och lämnade honom till farfars syster Emma och hennes bror Salmon.
Pappa berättade att när han var liten, innan han blev flyttad till Walldéns, hade Emma hämtat något i "källaren" de hade en lucka i golvet och ett utrymme under där de förvarade livsmedel som skulle stå svalt. Emma hade hämtat något och ställt i från sej det i köket, under tiden hon gjorde det hade pappa hunnit ta sej fram till hålet i golvet och ramlat ner. Emma hade blivit så rädd, men när hon tittade ner i hålet hade pappa suttit där på golvet som om inget hänt och han hade bara slagit sej lite i en axel. Emma var då hemmadotter och passade gården och hjälpte sin åldriga mor Maria. Farfr hade då tagit pappa och frågat om Walldéns kunde ha honom. Pappa hade börjat kalla Johanna för mamma och då hade farfar nog insett att pojken måste få växa upp med sina egna släktingar. Min faster Ingrid fick växa upp och bo hos farfar, Emma fanns alltid där för henne när farfar arbetade i skogen eller snickarde någonstans. Emma fanns alltid till för oss allagenom åren.
Farfars hus som han byggde om när han var 19-20 år. Han ville inte bli bonde, hans färdighet var att snickra. Där bodde han, Ingeborg och Ingrid, där föddes min pappa
Björn-Salmons hus, är nu fritidshus på Valviken. De som senast bodde där var Salmon, Emma och min pappa från 2-års ålder.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar