torsdag 20 december 2012

Sötost från Åkerbränna

SÖTOST FRÅN ÅKERBRÄNNA

10 liter mjölk
3 dl vetemjöl
2 msk ostlöpe
3 ägg
2 dl grädde
1½ dl strösocker

Ta undan 1 liter av mjölken, blanda den med mjöl och ostlöpe till en redning. Häll resten av mjölken i en stor kastrull, helst med tjock botten. Värm mjölken till  40 grader under omrörning och rör mjölken (här hälls nog mjölken med vetejöl och löpe i) tills mjölken ystat sej. Sluta genast att röra och ställ kastrullen vid sidan om spisen. Låt den stå tills ostmassan dragit sej från kanten och lämnat vassla i mellanrummet, ( tar ca 30 minuter eller mer) ta gärna bort 1 liter vassla. Då kokar osten ihop sej fortare. Rör sönder ostmassan, men glöm inte att göra ett krysskors i massan. ( man gör krysskorset innan man bryter massan för att de om det ystat (löpt) klart. Nu ska massan småkoka under ständig omrörning utan att den bränns vid botten, för att få rätt konsistens ska osten koka i 4-5 timmar. Rör med träsked hela tiden.
Ta kastrullen från spisen när osten är klar.
Vispa ihop äggulor, grädde och socker och häll i den heta blandningen och rör om.
Åt och må gott.

Nedtecknat den 1 juli 1936 av Olga Eriksson, född Walldén i Åkerbränna. Det inom paranteserna har jag lagt till.

Rörost från Åkerbränna

RÖROST  (ca 2 liter färdig rätt)

5 liter mjölk (helst inte mejerimjölk som gör rätten grynig)
2 msk ostlöpe
3 bitar kanel
1-2 msk sirap
1 msk kardemumma

Till redning: 1½ dl grädde och mjölk, vetemjöl

Värm mjölken till 37 grader. Dra den åt sidan och rör ned ostlöpe och kanel. Låt mjölken "stanna". Den ska släppa kanterna. Skär lite i massan. Rör om i botten med en träsked.
Låt allt få koka sakta tills klumparna är ljusbruna, koka i ca 4 timmar.
Smaksätt med sirap och kardemumman.
Red av med gräddmjölken och vetemjöl. Låt kallna.

Strax före serveringen kan man röra ner vispad grädde eller servera vispad grädde till.

Detta recept är nertecknat från Olga Eriksson, hon var gift och bodde i Ärtrik, hon var född Walldén, Åkerbränna.
Vet ej mjölmängden till redningen, men ni får prova er fram. Kanske det ska vara halva mjölmängden som är i Sötostreceptet från Åkerbränna, det receptet är också nedtecknat från Olgas receptsamling.

Tjesfil

TJESFIL

2 liter mjölk
1 matsked löpe

Värm mjölken till ca 30 grader tillsätt löpe, låt stå ca 30 minuter så det har blivit fast, rör om
Vispa grädde och lägg ovanpå
Skär ostskivor av färsk getost och lägg också de ovanpå
Servera med kanel och socker


lördag 24 november 2012

Några gamla foton


Stina Nilsson 1951


Stina Nilsson f Eliasson, min mormor

Stina Nilsson, 17 år, min mormor


Märta Eliason gift med Johannes Andersson, Backe, syster till mormor Stina


Hilda Eliasson gift med Adolf Kjerf, syster till mormor Stina




Adof Kjerf, make till Hilda, dom bodde bland annat i Bysjö


Essy, syster till min morfar Agnar och August Eliasson, bror till min mormor Stina, dom bodde i Höven, Resele


Eva Gustava Gustafsson gift med Lambert Berglund, Hömyra, syster till min morfar Agnar Nilsson.



Sittande från vänster: Stina Nilsson och Anna Danielsson f. Berglund, syster till min farfar-
Stående från vänster: Anna Rundqvist och August Eliasson (bror till Stina)

söndag 18 november 2012

Första gången jag åkte bil på Betarsjöns is

Den 16 mars 1958 var det biltävling på Betarsjöns is, läs mera här:  JMS, Junsele Motor Sällskap
Pappa berättade idag att dom kört bil på isen till Ulfvik och hämtat mormor och morfar, så dom också fick se biltävlingen. Det är 1 mil sjövägen från Junsele till Ulfvik. Jag var 9 månader och 18 dagar då.

torsdag 1 november 2012

Petters Lisa


På baksidan av detta foto står det skrivet Petters Lisa från Ruske, det är Emma som skrivit det. 
Har funderat åtskilliga gånger på vem hon var och varför fotot finns i vårt album. Av åldern att döma måste hon känt Maria och Nils Anders, men även Emma. Farfar var 11 år när dom flyttade. Pappa sa att han  att en Lisa bott i Ruske men sen trodde han att hon flyttat till Ramsele. Denna Lisa som jag tror att det är, flyttade till Resele. Barnet på fotot ser ut att hålla i en blommande rönnkvist.

Bonden Nils Peter Nilsson född 27 augusti 1854 gifte sej  25 mars år 1900  med pigan Lisa Greta Lindberg född 2 maj 1874 i  Betarsjönäset Junsele. Hennes far var Jordtorparen Jakob Lindberg född 1842 i Dorotea, modern var Johanna Johansdotter född 1842 i Junsele.

Dom fick sonen Nils Jacob född 6 januari 1901.
Mannen dog i lunginflammation den 20 februari 1903 och sonen dog året efter den 16 oktober 1904, ingen dödsorsak finns angiven.
Änkan gifter om sej den 5 december 1907 med Landbondeson Johan August Tängström född 26 maj 1882 i Resele. Han hade flyttat till Ruske den 8 augusti 1908- Dom får ett barn, en dotter Signe Viktoria född 12 juli 1908 i Ruske.
Familjen flyttar från Ruske till Resele den 20 april 1909.

Nils Peter Nilsson var son till bonden Nils Nilsson f 1827.

Men frågan är om det är Lisa som bodde i "Lisas stuga" i Ruske och om det är "Petters Lisa från Ruske" på fotot.
Lisas huset hade blyinfattade fönster och måste vara hemskt gammal. 1600-1700 tal.

söndag 28 oktober 2012

Ulfvik

Jag tycker bäst om vardagsbilder som visar hur dom levde förr. Hoppas på att hitta eller få flera bilder och dokument från den gamla goda tiden.
Om jag inte frågat pappa varför Ida går iväg med disken, har jag nog aldrig fått veta att dom diskade större saker nere i tvätthuset på sommaren.



Ida går med disken
Hit gick Ida för att diska de större sakerna.

Dessa två foton är kanske tagna under en paus från slåttannan.
Från vänster: Axel, Stina, Astrid, Ulla, Stig, ?, Ville

Från vänster: Astrid, Stig, Ville, Ulla och Ida


tisdag 23 oktober 2012

Pappa berättar, roliga kommentarer

En man från en grannby skröt över att hans pojkar var så duktiga på att simma.
Då hade en man från Åkerbränna svarat: Dä ä`nt sä könstigt, dom ä uppfödd på mörtblåsern.

En berättelse till:
Männen från Åkerbränna var i en koja efter Essån. En utav männen i kojan ser att det kommer en man från en annan by för att hälsa på dom.
När mannen kommer in säger Åkerbrännamannen: S`in "namn" då skö jäg sätt på kaffepanna.
Mannen som kom på besök svara då: Faringen va ä dä då du ä sä go?    (Faringen=Fariken)

måndag 22 oktober 2012

Henning Björn-Henry Bjorn barn och barnbarn.



Familjen Henning/Henry Bjorn, fru Helga, Louis och Mildred


Elsie och Louis Henry Bjorn
Henning/Henry Björns, född 1898, fru Helga född 1898 och hennes sonson Mike Bjorn





Några brev från mamma, morfar och Ida

Min kusin Susanne har mailat upp några kopior av brev skrivna av min mamma, morfar och Ida. Breven berättar lite om hur livet var på Ulfvik.

De första breven är från min mamma och Ida, dom skrev till sin syster Astrid som flyttat till Stockholm. Breven är skrivna den 30 december 1946. Återger delar av breven.

Mamma, Elsa, var 8 år när hon skrev brevet. Vissa saker i brevet  är samma som Ida skrev i sitt.

Mamma skriver att Ingemarsa  (Ingemar Sjölander med familj) har flyttat på Vallen. Hon berättade vad hon fått i julklapp. Av Ida en tvättbräda, en stekgryta och ett våffeljärn av mamma (min mormor) 5 kr och något annat av pappa (min morfar). Einar ligger och sover och Axel var inte hemma, han var i Krange hos Valters. Ida hade permanenta sej och Elsa hade 8 dagar kvar av jullovet. Mamma skriver att hon trivs på skolhemmet och det är så roligt. Fru Jansson? är så snäll. Så skriver hon vidare att Gull Astrid som är så gullig och snäll måste komma hem till sommaren, annars ska hon aldrig mer skriva till henne.

Ida var 14 år då 1946 och skrev.
Hon tackade för julklappen som hon fått av Astrid och berättade vad hon fått hemma: Av mamma en hår rosett, av pappa 11 kr, av Elsa en ljusstake, av Einar ett par handskar och av Axel en telefon. så hade hon fått en tallrik och en skål som kostade 3,50 av Amanda (Sjöberg och granne). Ida hade fått ett par byxor i silke som kostade 5,90 av Ketty Boeng, hon fick dom därför att Ida hade broderat en duk åt Ketty.
Hon skriver vidare att det hade varit 2 dödsfall på Ulfvik under julhelgen, Anna Svensson dog på ålderdomshemmet, Alfred Johansson blev sjuk och dog på Backe Lasarett.
Amanda ska fara till Krånge och köpa en svart klänning och då ska Rut, Anna-Lisa och pojken (Karl-Erik) vara där.
Det var 23 grader kallt och dom hade inte kastat ut julgranen än, dom ska ha den kvar över nyår.
Karl-Erik hade hållit på att ställa till en eldsvåda. Amanda var i lagårn och Oskar låg i kammaren. Då hade Karl-Erik tänt i köksgardin och det brann så hemskt.Då skrek Karl-Erik. Men nu. Då förstod Oskar att han gjort någonting. Oskar fick tag i gardin och for ut på backen med den.
Einar hade knutit ihop Astrids skidor som dom ska skicka till henne. Ida skriver att hennes skidor har blivit utnötta och krokiga och att Axel hade nött ut Astrids stavar.
Denna gång skickar dom inga kuponger, dom ska köpa nya skor.

.

Morfar, Agnar, har jag 2 brev som han skrivit år 1955 till Stig, som var gift med Agnars dotter Astrid.

Första brevet är poststämplat i Backe den 17 april 1956.

Länslasarettet Backe sal 8

Agnar skriver att det går dåligt att skriva så han ligger så vrångt till. Han tackar för brevet, sillen och burkarna. (Han hade fått 2 ölburkar, ölburken lanserades 1956 i Sverige)
Ronden hade nyss gått och han skulle in på röntgen för det andra knäet, så det blir kanske en operation till så han skulle få ligga på sjukhuset 14 dagar till. Han skriver vidare att han har en djävla otur i vinter, en vecka med astma, 14 dagar med revbens brott, sen ryggen, sen knäna. Sen vet han inte vad det börjar, kanske mage, lever, hjärta, hjärnan, ögon och underredet.
Timmerkörningen hade gått uselt under den gångna vintern, så Brunte hade han slaktat, en ko hade han köpt för ett par tusen.
Såret hade läkt fint så den dagen han skrev hade dom  tagit bort klyporna. Men ryggen den är dålig. Vidare så skriver han att han får 10 kr dagen från sjukkassan.
Det är så stimmigt på salen så han skriver mer när han kryat till.

Nästa brev till Stig är poststämplat den 5 december 1956

Han berättar att han fortfarnade är sjukskriven, läkarna vill skicka honom till Ö-vik men då måste han sälja korna och Stina måste han hyra in i Krånge, hon kan inte bo ensam under vintern på Ulfvik.. Han skriver: och till att flytta henne torde nog vara lika som att flytta Ulvviksberget över sjön.
Vidare så skriver han, sjuk är jag inte, jag äter som en häst, men arbeta kan jag inte. Har köpt ett dragspel av Einar, så nu spelar jag så att bord och stolar dansar.
Ja, nu har vi vinter här 4 grader varmt på morgonen inne och 23-26 grader kallt ute.Fiskningen hade gått dåligt, Axel hade velat att dom skulle fiska i en sillhink, den hade dom inte fått full fasten både Wille och han fiskat. Astrid och Stig ville att dom skulle åka ner till Stockholm och då skriver morfar att han skulle kunna åka samma kväll om han fick bestämma, men du vet ju hur det är att förflytta gumman.

Det var lite ur breven dom skrev från Ulfvik, dom ger lite insyn i hur livet kunde vara där.

1960 flyttade Agnar och Stina in till en pensionärslägenhet i Junsele, Stina ville inte, men Agnar orkade inte med fler vintrar på Ulfvik. Dom bodde sen sommartid på Ulfvik så länge deras hälsa tillät. Morfar var 62 år när dom flyttade in och jag kommer bara ihåg att han gick med käpp och sen köpte han en sparkcykel. Alla år i skogen hade tagit hårt på hans kropp.

Morfar hade humor och glimten i ögat, mormor var mer reserverad.




lördag 20 oktober 2012

Juldagen 1955 på Ulfvik

Det är så kul att hitta bilder när mormor och morfar bodde på Ulfvik, här är ett par foton sen Juldagen 1955.



Mormor, Stina Nilsson, diskar efter middagen


Pappa, Yngve Berglund och min morfar Agnar Nilsson på Ulfvik år 1955. Morfar hade berättat något roligt.




torsdag 11 oktober 2012

Vasaordern som John Björn fick av svenske konungen.

Måste först berätta att tack vare Acestry och Facebook har jag fått kontakt med släkt i USA. Först via Acestry med Courtney Björn, hennes svenske ana är utvandraren Henry (Henning) Björn, Åkerbränna. Tack vare Courtney och Facebook har jag fått kontakt med John (Jöns) Björns barnbarns barn Barb Irwin-Smick.  Är mycket glad och tycker det är jättespännande att ha fått kontakt med släktingar till de som en gång utvandrade till det stora landet i väster, USA.

Här är medaljen som John fick direkt ur kung Gustaf V hand 1928:


Riddare av kungliga Vasaorden 

Foto Barb Irwin-Smick

Anledningen till att John fick medaljen var för hans välgörenhet till sina landsmän

tisdag 18 september 2012

Jöns Pehrsson Björn, Faktor och Handlare, son till Pehr Björn den äldre.

född den 12 januari 1836, Östmark, Värmland, död i Junsele den 28 februari 1908, var bror till Pehr Persson Björn, f 1830 , flyttade  till Junsele den 29 juni 1871
Han bosatte sej i Nybäck,  gift den 18 oktober 1871 med Brita Johanna Höglund född den 2 augusti 1842 i Tåsjö, död i Junsele den 26 februari 1908.
Tror att detta är Jöns fru, har inte än sett nåon med samma namn och fotots ålder gör att jag tror det


Dom fick barnen:
Per Gotthard född 2 mars 1872 i Nybäck, utvandrade till Nord Amerika 15 september 1915
Julia Maria Birgitta född 1 februari 1879 död 7 september
Johan Verner född 26 september 1880
Ernst Ingemar född 1 januari 1884 död 1 september 1892
Tvillingarna:
August Bernhard född 6 januari 1886 död 14 februari 1886
Viola Johanna född 6 januari 1886
Hilda Gustava född 29 september 1888 död 7 november 1888
Signe Götilda född 18 februari 1891

1864 återfinns han som bonde i Vallen, han var faktor åt Kramfors AB och anställd vid deras platskontor i Backe.



Text Göran Stenmark: 1878 köpte skogsfaktorn Jöns Björn och dammbyggaren P Westberg i Vallen  en ångbåt till Betarsjön för 4000 kronor. Den hade en ångpanna på 4 hk och var ganska liten, och när det blåste tog den in vatten som släckte ångpannan. Den gjorde sin första tur på sjön den 5 oktober 1878, och och den 23 maj 1883 såldes Svalan av skogsinspektor J.P. Björn i Vallen till Mo Handels AB.
Jöns Björn var aktiv handlare 1873- 1901. Han hade en del projekt om uppdämning efter Rinnån för att underlätta flottningen och en damm heter än idag Björns-dammet.
Någonstans har jag även läst att han var en av de första som planterade in fisk i socknen
Detta skriver Göran Stenmark  på Facebooksidan "Du vet att du är från Junsele": 

ÅNGBÅTEN PÅ BETARSJÖN: SVALAN. I Barnens bok om Junsele nämns kort om denna båt och många har undrat. Jag har samlat på mig en del de senaste 25-30 åren om denna ångbåt, men kan här endast ge sammanfattande om detta:
byggdes troligen 1866 i Lindholmen för Gäfle Ångslupsbolag. Ångmaskinen var på 12 hk, och djupgåendet var 5 fot. 1879 noteras att Svalan gått mellan Härnösand och Åland, samt däreft
er i flera år som bogserbåt i Kramfors, transporterades då till Flåsjön i Jämtland . Skrovet vägde utan maskineri 12, 5 ton. Under transporten hände ett missöde vid Alderåsbacken.en mil söder om Ramsele, då trossen gick av och båten halkade av de kälkar som den drogs på.
5 november 1879 står det att Svalan skall till Junsele den användes för både person- och varutransport mellan Vallen och handelsplatsen Krånge. Den 23 maj 1883 såldes Svalan av skogsinspektor J.P. Björn i Vallen till Mo Handels AB. Sedan vidare handlare P Ölund i Örnsköldsvik till Gidsjö 1897 där hon fick namnet THORA. Då hade slupen en liten aktersalong och en maskin på 6 hk. Hon kom då att bogsera kyrkbåtar, och till bl.a. nöjesturer och bogseringsarbeten.1910 fraktades hon med hästar till järnväg i Björna och vidare till Umeå där hon fick nya bottenplåtar och ångmaskinen utbyttes mot en råoljemotor.
Därefter kom båten till Husum där den döptes om till HUSÅN och var bogserbåt fram tills flottningen upphörde. Husån såldes slutligen till fiskaren Sigurd Sjöblom i Skeppsmalen och låg ännu upplagd på slipen där 1976. Det påstås att hon därefter hamnat i Stockholm.

Tack Göran Stenmark för att jag fick använda text och foto.
¨
Med båten Svalan fraktades varor till Jöns Björn handelsbod i Vallen, båten gjorde även turer till Ruske.


1896 flyttar familjen till, Krånge 7, Fägatan 1 i Junsele, föräldrarna och barnen Johanna och Götilda, även sonen Johan Werner flyttar dit, han flyttar 1 oktober 1900 till Adolf Fredrik , Stockholm, dottern  och Signe Götilda utvandrar till 1908 till Amerika. Jöns står som Torpare och f. handlare.
Viola Johanna hade tidigare  flyttat till Ytterlännäs, hon återvände till hemmet några månader år 1908 för att sedan utvandra med systern Signe Göthilda till Nord amerika den 30 juni 1908.

Hustrun dog i kräfta, den 26 februari, han dog 2 dagar efter den 28 februari 1908, dom dog i armod.

Detta är familjen Jöns Björn grav på gamla kyrkogården  i Junsele,  det står att 3 söner och 2 döttrar dog i späd ålder. 




En egen fundering är om farbrodern John Björn hjälpte döttrarna med resan till USA. John var hem till Sverige 1908.

tisdag 28 augusti 2012

Torpet på Rusksand där mormor och morfar bodde först.











Resterna av Västertorpet på Rusksand där mormor och morfar bodde som nygifta. Här föddes barnen Einar, Astrid och Axel.

Foto: Lars Lindström

fredag 17 augusti 2012

Pappa berättar


Pappa berättar, att farfar hade satt upp en stuga från Ruske på Vallnäset, det var 

  •  åt Daniel Nilsson.

  •  Nils Ander Johansson var stenarbetare och bodde på Vallnäset, när pappa var ung

     (pappa är född 1931) hade Nils Ander varit på Åkerbränna och skjutit sten, pappa hade

      varit 13-14 år då, Nils Ander hade då lärt pappa slipa stenborrar i ässjan.

söndag 5 augusti 2012

Utflykt med en spökhistoria och andra berättelser.


Idag åkte pappa, Jonas och jag på en utflykt till Hömyra med en avstickare till Ruske.



Här gick stigen ner till sjön där vi hade båten,
 som vi rodde över  till mormor och morfar.




När man åker från gården kan ett hus som rasat skönjas mellan träden, det ligger på höger sida.




Pappa berättade att farfar skulle arbeta åt Jacke Berglund och då hade farfar fått sova över i "Lisas stuga".
På kvällen när farfar hade lagt sej hade han hört ljud i stugan. farfar trodde det var råttor så han gillrade en fälla som var där.
När han vaknade på morgonen hade råttfällan varit borta, farfar hade letat efter den. När han tittade i ett skåp i stugan hade fällan legat ogillrad på en hylla. Hur den hade kommit in i skåpet är och var en gåta.
Farfar hade berättat det för Jacke och sagt att i det där huset är det något som inte står rätt till.
Jacke hade blivit irriterad och hade inte alls velat prata om händelsen. -Han vart rent ettrigt, sa pappa. Så de jett rent ha vöre na"

Och nog känns det lite kusligt efter den historien


Detta var Oskar Nilssons smedja, som ligger ner mot sjön

Erik Oskar Nilsson, född den 25 maj 1880 i Betarsjönäset  Han gifte sig den 18 november 1906 i Junsele  med Eva Katarina Eriksdotter, som var född den 2 september 1875 i Ulfvik, Junsele.
Dom fick inga barn. Oskar stod som arbetare i Betarsjönäset, sedan flyttade makarna till Ulfvik bosatte sig på hennes del av föräldrahemmant. Hon skrivs som hemmansägare fram till början av 1910-talet, sen är det  Oskar som skrivs som hemmansägare på samma hemman.  Dom bor kvar på gården 1930,  då Oskar skrivs som Hemmansägare och Flottningsarbetare.
Oskar hade ett födorådsavtal med Helena Berglunds i Ruske som innebar att han fick bo där efter hustruns död, hustrun var en syster till Jakob Petter "Jacke" Berglunds hustru, Anna Helena Eriksdotter, mot att dom fick ärva honom. Jacke ägde sedan tidigare en del i hustruns gård på Ulfvik.
Pappa berättar: Oskar skulle ner i Ruskån med en mjärde. Erik hade tyckt att det skulle han inte skulle göra det då han var så stöpplig. Oskar hade svarat det ger jag femtan i,(femton i). Men pappa hade gått ner och lagt i mjärden, men det blev ingen fisk i den.
Oskar hade velat åka in till banken i Junsele, Helena "Lena" hade ringt efter en taxi. Oskar hade åkt in till banken och tagit ut en summa pengar, som han satte in direkt igen. Han hade bara velat se att hans pengar var kvar på banken.  Pappa hade varit där då också. Detta var 1953-54.

Att Oskar var orolig för sina pengar var nog inget konstigt, han hade väl upplevt 1930-talets finanskriser och litade väl inte på bankerna på gamla dar. 
Vi åkte vidare mot Åkerbränna och Hömyra.


Pappa och Jonas kollar efter hjortron.
Det var bara ett fåtal bär där.




Jakob Han´s bäcken (Jakob Hansson, Åkerbränna var en förfader till oss och många fler)








Hömyra är en ödeby sen årtionden tillbaka, det finns ett fåtal hus kvar. Tyvärr så kan jag inte gå så långt så det blev  inga foton på dom. Pappa sa att vägen hade varit närmare Martin Berglunds gård när han växte upp. Därför "hittar" han inte genast på Hömyra, men när han kommit på det var det inga problem länge.
Pappa har varit ett fåtal gånger till Åkerbränna och Hömyra sen dom flyttade från Åkerbränna
i början på 1950-talet.



Vi åkte en bit efter vägen mot där Hömyrbodarna en gång låg, här är Essån.





Vi åkte tillbaks där Essån rinner mellan Åkerbränna och Hömyra.



Kaffe och mackor var gott



Essån på vänster sida från Åkerbränna mot Hömyra
Pappa berättar att där granarna växer på höger sida och där ån är som bredast och djupare var deras badställe. Men Essån är kall, enligt de gamle så rinner den upp från en kallkälla, sa pappa.

I Essån som så många andra små åar arbetade många i "flyttningen" (flottningen) dom hade inga båtar utan åkte ibland på timmerstockarna eller på "suggor", små flottar. I Essån hade flottare arbetat som kom från Gulsele och däromkring, minns pappa.





Pappa berättade att när vägen var byggd till Hömyra men innan det blev någon bro så hade Ruskehandlaren Salomon Berglund kört bil till Hömyra. Farfar hade åkt med från Åkerbränna och haft några plankor med så Salmon kunde köra över ån.


"Tjuker´n"


Bäver snickeri


På vänstra sidan vägen från Åkerbränna hållet berättar pappa att stigen hade gått till Hömyra. Den stigen gick nedanför där vi kan se Essån på fotot. dom hade gått över på spänger som var en 3-4 meter ovanför vattenytan. 



Riddarsporre och brun lilja växer fortfarande vid ödegården. Dom som bodde här flyttade någon gång i slutet av 40-talet eller början av 1950-talet till Krange. (Junsele)


1958 hade blixten slagit ner i denna då tomma ladugård, som brann ner då. Ägarna hade flyttat från gården några år innan.





Sommarladugården eller det som är nu kvar av den.


Skoformyran. Gammalt  gjorde dom "strö", som användes som värme inlägg i skorna. Pappa har inget minne utav det, utan kommer ihåg vad de gamle på Åkerbränna har berättat för honom.