Jöns Pehrsson Björn, Faktor och Handlare, son till Pehr Björn den äldre.

född den 12 januari 1836, Östmark, Värmland, död i Junsele den 28 februari 1908, var bror till Pehr Persson Björn, f 1830 , flyttade  till Junsele den 29 juni 1871
Han bosatte sej i Nybäck,  gift den 18 oktober 1871 med Brita Johanna Höglund född den 2 augusti 1842 i Tåsjö, död i Junsele den 26 februari 1908.

Tror att detta är Jöns fru, har inte än sett nåon med samma namn och fotots ålder gör att jag tror det

Dom fick barnen:
Per Gotthard född 2 mars 1872 i Nybäck, utvandrade till Nord Amerika 15 september 1915
Julia Maria Birgitta född 1 februari 1879 död 7 september
Johan Verner född 26 september 1880
Ernst Ingemar född 1 januari 1884 död 1 september 1892
Tvillingarna:
August Bernhard född 6 januari 1886 död 14 februari 1886
Viola Johanna född 6 januari 1886
Hilda Gustava född 29 september 1888 död 7 november 1888
Signe Götilda född 18 februari 1891

1864 återfinns han som bonde i Vallen, han var faktor åt Kramfors AB och anställd vid deras platskontor i Backe.

Text Göran Stenmark: 1878 köpte skogsfaktorn Jöns Björn och dammbyggaren P Westberg i Vallen  en ångbåt till Betarsjön för 4000 kronor. Den hade en ångpanna på 4 hk och var ganska liten, och när det blåste tog den in vatten som släckte ångpannan. Den gjorde sin första tur på sjön den 5 oktober 1878, och och den 23 maj 1883 såldes Svalan av skogsinspektor J.P. Björn i Vallen till Mo Handels AB.

Jöns Björn var aktiv handlare 1873- 1901. Han hade en del projekt om uppdämning efter Rinnån för att underlätta flottningen och en damm heter än idag Björns-dammet.

Någonstans har jag även läst att han var en av de första som planterade in fisk i socknen

Detta skriver Göran Stenmark  på Facebooksidan "Du vet att du är från Junsele": 

ÅNGBÅTEN PÅ BETARSJÖN: SVALAN. I Barnens bok om Junsele nämns kort om denna båt och många har undrat. Jag har samlat på mig en del de senaste 25-30 åren om denna ångbåt, men kan här endast ge sammanfattande om detta:

byggdes troligen 1866 i Lindholmen för Gäfle Ångslupsbolag. Ångmaskinen var på 12 hk, och djupgåendet var 5 fot. 1879 noteras att Svalan gått mellan Härnösand och Åland, samt däreft

er i flera år som bogserbåt i Kramfors, transporterades då till Flåsjön i Jämtland . Skrovet vägde utan maskineri 12, 5 ton. Under transporten hände ett missöde vid Alderåsbacken.en mil söder om Ramsele, då trossen gick av och båten halkade av de kälkar som den drogs på.
5 november 1879 står det att Svalan skall till Junsele den användes för både person- och varutransport mellan Vallen och handelsplatsen Krånge. Den 23 maj 1883 såldes Svalan av skogsinspektor J.P. Björn i Vallen till Mo Handels AB. Sedan vidare handlare P Ölund i Örnsköldsvik till Gidsjö 1897 där hon fick namnet THORA. Då hade slupen en liten aktersalong och en maskin på 6 hk. Hon kom då att bogsera kyrkbåtar, och till bl.a. nöjesturer och bogseringsarbeten.1910 fraktades hon med hästar till järnväg i Björna och vidare till Umeå där hon fick nya bottenplåtar och ångmaskinen utbyttes mot en råoljemotor.
Därefter kom båten till Husum där den döptes om till HUSÅN och var bogserbåt fram tills flottningen upphörde. Husån såldes slutligen till fiskaren Sigurd Sjöblom i Skeppsmalen och låg ännu upplagd på slipen där 1976. Det påstås att hon därefter hamnat i Stockholm.

Tack Göran Stenmark för att jag fick använda text och foto.
¨
Med båten Svalan fraktades varor till Jöns Björn handelsbod i Vallen, båten gjorde även turer till Ruske.

1896 flyttar familjen till, Krånge 7, Fägatan 1 i Junsele, föräldrarna och barnen Johanna och Götilda, även sonen Johan Werner flyttar dit, han flyttar 1 oktober 1900 till Adolf Fredrik , Stockholm, dottern  och Signe Götilda utvandrar till 1908 till Amerika. Jöns står som Torpare och f. handlare.
Viola Johanna hade tidigare  flyttat till Ytterlännäs, hon återvände till hemmet några månader år 1908 för att sedan utvandra med systern Signe Göthilda till Nord amerika den 30 juni 1908.

Hustrun dog i kräfta, den 26 februari, han dog 2 dagar efter den 28 februari 1908, dom dog i armod.

Detta är familjen Jöns Björn grav på gamla kyrkogården  i Junsele,  det står att 3 söner och 2 döttrar dog i späd ålder. 

En egen fundering är om farbrodern John Björn hjälpte döttrarna med resan till USA. John var hem till Sverige 1908.

Torpet på Rusksand där mormor och morfar bodde först.

Resterna av Västertorpet på Rusksand där mormor och morfar bodde som nygifta. Här föddes barnen Einar, Astrid och Axel.

Foto: Lars Lindström

Pappa berättar

Pappa berättar, att farfar hade satt upp en stuga från Ruske på Vallnäset, det var 

• 
  

   åt Daniel Nilsson.

  
  
•  Nils Ander Johansson var stenarbetare och bodde på Vallnäset, när pappa var ung

  
  

   (pappa är född 1931) hade Nils Ander varit på Åkerbränna och skjutit sten, pappa hade
  
    varit 13-14 år då, Nils Ander hade då lärt pappa slipa stenborrar i ässjan.

Utflykt med en spökhistoria och andra berättelser.

Idag åkte pappa, Jonas och jag på en utflykt till Hömyra med en avstickare till Ruske.

Här gick stigen ner till sjön där vi hade båten,
 som vi rodde över  till mormor och morfar.

När man åker från gården kan ett hus som rasat skönjas mellan träden, det ligger på höger sida.

Pappa berättade att farfar skulle arbeta åt Jacke Berglund och då hade farfar fått sova över i "Lisas stuga".
På kvällen när farfar hade lagt sej hade han hört ljud i stugan. farfar trodde det var råttor så han gillrade en fälla som var där.
När han vaknade på morgonen hade råttfällan varit borta, farfar hade letat efter den. När han tittade i ett skåp i stugan hade fällan legat ogillrad på en hylla. Hur den hade kommit in i skåpet är och var en gåta.
Farfar hade berättat det för Jacke och sagt att i det där huset är det något som inte står rätt till.
Jacke hade blivit irriterad och hade inte alls velat prata om händelsen. -Han vart rent ettrigt, sa pappa. Så de jett rent ha vöre na"

Och nog känns det lite kusligt efter den historien

Detta var Oskar Nilssons smedja, som ligger ner mot sjön

Erik Oskar Nilsson, född den 25 maj 1880 i Betarsjönäset  Han gifte sig den 18 november 1906 i Junsele  med Eva Katarina Eriksdotter, som var född den 2 september 1875 i Ulfvik, Junsele.
Dom fick inga barn. Oskar stod som arbetare i Betarsjönäset, sedan flyttade makarna till Ulfvik bosatte sig på hennes del av föräldrahemmant. Hon skrivs som hemmansägare fram till början av 1910-talet, sen är det  Oskar som skrivs som hemmansägare på samma hemman.  Dom bor kvar på gården 1930,  då Oskar skrivs som Hemmansägare och Flottningsarbetare.
Oskar hade ett födorådsavtal med Helena Berglunds i Ruske som innebar att han fick bo där efter hustruns död, hustrun var en syster till Jakob Petter "Jacke" Berglunds hustru, Anna Helena Eriksdotter, mot att dom fick ärva honom. Jacke ägde sedan tidigare en del i hustruns gård på Ulfvik.
Pappa berättar: Oskar skulle ner i Ruskån med en mjärde. Erik hade tyckt att det skulle han inte skulle göra det då han var så stöpplig. Oskar hade svarat det ger jag femtan i,(femton i). Men pappa hade gått ner och lagt i mjärden, men det blev ingen fisk i den.
Oskar hade velat åka in till banken i Junsele, Helena "Lena" hade ringt efter en taxi. Oskar hade åkt in till banken och tagit ut en summa pengar, som han satte in direkt igen. Han hade bara velat se att hans pengar var kvar på banken.  Pappa hade varit där då också. Detta var 1953-54.

Att Oskar var orolig för sina pengar var nog inget konstigt, han hade väl upplevt 1930-talets finanskriser och litade väl inte på bankerna på gamla dar. 

Vi åkte vidare mot Åkerbränna och Hömyra.

Pappa och Jonas kollar efter hjortron.
Det var bara ett fåtal bär där.

Jakob Han´s bäcken (Jakob Hansson, Åkerbränna var en förfader till oss och många fler)

Hömyra är en ödeby sen årtionden tillbaka, det finns ett fåtal hus kvar. Tyvärr så kan jag inte gå så långt så det blev  inga foton på dom. Pappa sa att vägen hade varit närmare Martin Berglunds gård när han växte upp. Därför "hittar" han inte genast på Hömyra, men när han kommit på det var det inga problem länge.
Pappa har varit ett fåtal gånger till Åkerbränna och Hömyra sen dom flyttade från Åkerbränna
i början på 1950-talet.

Vi åkte en bit efter vägen mot där Hömyrbodarna en gång låg, här är Essån.

Vi åkte tillbaks där Essån rinner mellan Åkerbränna och Hömyra.

Kaffe och mackor var gott

Essån på vänster sida från Åkerbränna mot Hömyra

Pappa berättar att där granarna växer på höger sida och där ån är som bredast och djupare var deras badställe. Men Essån är kall, enligt de gamle så rinner den upp från en kallkälla, sa pappa.

I Essån som så många andra små åar arbetade många i "flyttningen" (flottningen) dom hade inga båtar utan åkte ibland på timmerstockarna eller på "suggor", små flottar. I Essån hade flottare arbetat som kom från Gulsele och däromkring, minns pappa.

Pappa berättade att när vägen var byggd till Hömyra men innan det blev någon bro så hade Ruskehandlaren Salomon Berglund kört bil till Hömyra. Farfar hade åkt med från Åkerbränna och haft några plankor med så Salmon kunde köra över ån.

"Tjuker´n"

Bäver snickeri

På vänstra sidan vägen från Åkerbränna hållet berättar pappa att stigen hade gått till Hömyra. Den stigen gick nedanför där vi kan se Essån på fotot. dom hade gått över på spänger som var en 3-4 meter ovanför vattenytan. 

Riddarsporre och brun lilja växer fortfarande vid ödegården. Dom som bodde här flyttade någon gång i slutet av 40-talet eller början av 1950-talet till Krange. (Junsele)

1958 hade blixten slagit ner i denna då tomma ladugård, som brann ner då. Ägarna hade flyttat från gården några år innan.

Sommarladugården eller det som är nu kvar av den.

Skoformyran. Gammalt  gjorde dom "strö", som användes som värme inlägg i skorna. Pappa har inget minne utav det, utan kommer ihåg vad de gamle på Åkerbränna har berättat för honom. 

Hälsning från Emma och John Björn

Detta kort finns hemma, det är skickat från USA, 1894 till svägerska och svåger, Maria och Nils Anders Berglund