Nils Berglund, snickare

Här berättar farfar Nils Berglund varför han valde bort livet som jordbrukare. Har alltid funderat på varför han sålde och flyttade från Åkerbränna. Farfar och Salmon var 6:e generationen på gården. 
Att Salmon, hans bror, senare flyttade det är inte något att fundera över. Han var reumatiker och blev sämre och sämre så livet på Åkerbränna blev omöjligt för honom.
Farfar gjorde en skalenlig modell av Mo gamla kyrka och kyrkstapel som ställdes ut på Musik och Konstvveckan. Taken var gjorda av 4000 små handgjorda spånbitar.
Publicerat i April 1969

Farfars mallar

Morfar Agnar

Undrar vad vi får för middag om man nu ens hamnar på hemmet, då är det väl ändå hårdare besparingar, om det ens finns något ålderdomshem kvar.  
I vilket fall som helst bodde morfar och mormor sina sista år på hemmet. När morfar fick något som han inte gillade så mycket till middag och personalen sa: God Middag, Agnar, så svarade morfar då bara Middag... var det god mat svarade han: God Middag! 
Men det var nog inte många maträtter han tyckte mindre om.

Pappa berättar om finska flyktingbarn och sin skolgång.

Att Sverige hjälper flyktingar är inget nytt, Sverige har hjälpt flyktingar förut, detta var år 1944 i Junsele.

Pappa berättar:
Finska skolbarnen som hade difteri och bodde på skolhemmet och "gula" skolan. Det kom många barn som bodde på de båda skolorna. Skolbarnen från hela Junseleområdet fick ledigt från skolan och fara hem innan de finska barnen kom.

Pappa gick snickarkurs i källaren på skolhemmet och dom fick vara kvar, dom kom inte i kontakt med barnen som kom. Pappa och hans klasskamrater fick ta en stor rostfri spruta mot difteri, stor rostfri, någon hade svimmat. (Fick namnet på denne av pappa) Han minns än lukten av eter.

På våren gick pappa fortsättningsskolan och konfirmerade sej. September till november gick han snickarkursen i källaren på skolhemmet. De finska flyktingbarnen hade kommit dit i oktober nån gång.
Innan de Finska barnen kom fick pappa och hans skolkamrater äta lunch, som kunde vara välling och mjuk smörgås (bullsmörgås på Krangemål) nere i källaren på gula skolan. Sen fick dom ta matsäck med sej, dom rymdes inte att äta tillsammans med de finska barnen, eller om det var smittorisken.
Pappa bodde under denna tid hos sin faster på Bölesåkern, även under fortsättningsskolan och Konfirmationen bodde han där.

Stackars barn som fick fara ifrån sin föräldrar, syskon, släkt och vänner.

Pappa 1944

Några av pappas bilar på 50-talet

Emma född 1890 hade skrivit detta om mannens åldrar.

Hittade ett papper där Emma skrivit detta, är en gammal ramsa:

10 år ett barn 
20 år en yngling
30 år en man
40 år går också an
50 år mogen man
60 år går också an
70 år gammal och grå
80 år ligger i vrå
90 år bornabort (barn på nytt)
längre att leva inte gott.

Emma har lagt till inom parantes att bornabort betyder "barn på nytt".
Uttal bårnabort?

Pappa berättar när han följde sin far på skogsarbete i 30 graders kyla-.

När han var en 13-14 år följde han med sin far, Nils Berglund, som högg timmer. Pappa hade fått vara ute på en myr och helbarkat en myrtall. Det hade varit -28- -30 grader kallt. Han berättade att han barkat ett tag, men frös så  mycket så att efter en stunds barkning sprang han ungefär 500 meter och tillbaks för att få någon värme i kroppen och så barkade han en stund och så sprang samma sträcka igen. Fram på dan hade faktorn dykt upp och eftersom pappa inte hade nån arbetsbok hade han fått gå hem. Väl hemma hade han följt med sin farbror Salomon till skogen och huggit ved i stället.

Man kan inte undgå att tänka på hur det är nu, är det så kallt behöver dagens barn knappt gå till skolan, på grund av kylan och ändå har vi bättre kläder och skor än dåtidens barn. Barnen då fick följa med och arbeta eller hjälpa till med gårdens vedförsörjning.  Men antagligen fick denna generation stå ut med mycket, eftersom mycket underlättades för kommande generation, min. Vi behövde inte heller gå till skolan om det var för kallt, många utav oss behövde nog aldrig hjälpa till att hugga ved eller andra sysslor som barnen då fick arbeta med.

Emma och Salomon, min pappas faster och farbror när dom flyttat in till Junsele. Salomon var farbrorn som min pappa följde med och högg ved i mitten av 40-talet, berättelsen ovan.. Här är en handikappcykel från början av 50-talet. Salomon blev reumatiker.

Hulda Svensson, Yngve, stövaren Träff och Salomon Berglund. Måste ha varit skönt att flytta in till Junsele, fått centralvärme och varmvatten. Men fortfarande eldade dom då med ved.

Elspis, vedspis och kökspanna,  måste ha varit stor skillnad för dom mot på Åkerbränna. Elspisen hade  röda och svarta vred och den stod på ben. 

Pappa berättade om jular på Åkerbränna och några andra minnen.

Han berättade att de vanliga sysslorna med djuren måste göras. Maten på julbordet var det mycket godare på den tiden. Hemmagjorda syltor, revben, skinka, hembakat bröd, hemmagjort smör, ost. Det mesta gjorde dom själva av det som producerats på gården. Dom hade flaggspel, en toppstjärna, levande ljus som don inte tände på grund av brandfaran och glaskulor. Han berättade att dom brukade springa runt till gårdarna och kasta in julklappar. Speciellt kom han ihåg när han kastat in en julklapp hos Ivar Bäckman och julklappen hade träffat baken på Gina, Ivars mamma. Så brått dom hade haft därifrån.

* * * * *

Han berättade att första julen som gifta, år 1956, hade dom fått en julgransbelysning av min farfar. Den används än idag. -Dom gjole bätter saker för´, sa han.

* * * * *

Det bodde en man, Elving Falkensson, på Åkerbränna. Han kunde göra det mesta, en tusenkonstnär. Pappa berättade att han hade lagt in en "kurk" eller rättare sagt en kork- eller linoleum matta i pappas hus på 50-talet,. Elving hade även gjort takstegen på huset. Han kunde svetsa också.

Jöns Pehrsson Björn, Faktor och Handlare, son till Pehr Björn den äldre.

född den 12 januari 1836, Östmark, Värmland, död i Junsele den 28 februari 1908, var bror till Pehr Persson Björn, f 1830 , flyttade  till Junsele den 29 juni 1871
Han bosatte sej i Nybäck,  gift den 18 oktober 1871 med Brita Johanna Höglund född den 2 augusti 1842 i Tåsjö, död i Junsele den 26 februari 1908.

Tror att detta är Jöns fru, har inte än sett nåon med samma namn och fotots ålder gör att jag tror det

Dom fick barnen:
Per Gotthard född 2 mars 1872 i Nybäck, utvandrade till Nord Amerika 15 september 1915
Julia Maria Birgitta född 1 februari 1879 död 7 september
Johan Verner född 26 september 1880
Ernst Ingemar född 1 januari 1884 död 1 september 1892
Tvillingarna:
August Bernhard född 6 januari 1886 död 14 februari 1886
Viola Johanna född 6 januari 1886
Hilda Gustava född 29 september 1888 död 7 november 1888
Signe Götilda född 18 februari 1891

1864 återfinns han som bonde i Vallen, han var faktor åt Kramfors AB och anställd vid deras platskontor i Backe.

Text Göran Stenmark: 1878 köpte skogsfaktorn Jöns Björn och dammbyggaren P Westberg i Vallen  en ångbåt till Betarsjön för 4000 kronor. Den hade en ångpanna på 4 hk och var ganska liten, och när det blåste tog den in vatten som släckte ångpannan. Den gjorde sin första tur på sjön den 5 oktober 1878, och och den 23 maj 1883 såldes Svalan av skogsinspektor J.P. Björn i Vallen till Mo Handels AB.

Jöns Björn var aktiv handlare 1873- 1901. Han hade en del projekt om uppdämning efter Rinnån för att underlätta flottningen och en damm heter än idag Björns-dammet.

Någonstans har jag även läst att han var en av de första som planterade in fisk i socknen

Detta skriver Göran Stenmark  på Facebooksidan "Du vet att du är från Junsele": 

ÅNGBÅTEN PÅ BETARSJÖN: SVALAN. I Barnens bok om Junsele nämns kort om denna båt och många har undrat. Jag har samlat på mig en del de senaste 25-30 åren om denna ångbåt, men kan här endast ge sammanfattande om detta:

byggdes troligen 1866 i Lindholmen för Gäfle Ångslupsbolag. Ångmaskinen var på 12 hk, och djupgåendet var 5 fot. 1879 noteras att Svalan gått mellan Härnösand och Åland, samt däreft

er i flera år som bogserbåt i Kramfors, transporterades då till Flåsjön i Jämtland . Skrovet vägde utan maskineri 12, 5 ton. Under transporten hände ett missöde vid Alderåsbacken.en mil söder om Ramsele, då trossen gick av och båten halkade av de kälkar som den drogs på.
5 november 1879 står det att Svalan skall till Junsele den användes för både person- och varutransport mellan Vallen och handelsplatsen Krånge. Den 23 maj 1883 såldes Svalan av skogsinspektor J.P. Björn i Vallen till Mo Handels AB. Sedan vidare handlare P Ölund i Örnsköldsvik till Gidsjö 1897 där hon fick namnet THORA. Då hade slupen en liten aktersalong och en maskin på 6 hk. Hon kom då att bogsera kyrkbåtar, och till bl.a. nöjesturer och bogseringsarbeten.1910 fraktades hon med hästar till järnväg i Björna och vidare till Umeå där hon fick nya bottenplåtar och ångmaskinen utbyttes mot en råoljemotor.
Därefter kom båten till Husum där den döptes om till HUSÅN och var bogserbåt fram tills flottningen upphörde. Husån såldes slutligen till fiskaren Sigurd Sjöblom i Skeppsmalen och låg ännu upplagd på slipen där 1976. Det påstås att hon därefter hamnat i Stockholm.

Tack Göran Stenmark för att jag fick använda text och foto.
¨
Med båten Svalan fraktades varor till Jöns Björn handelsbod i Vallen, båten gjorde även turer till Ruske.

1896 flyttar familjen till, Krånge 7, Fägatan 1 i Junsele, föräldrarna och barnen Johanna och Götilda, även sonen Johan Werner flyttar dit, han flyttar 1 oktober 1900 till Adolf Fredrik , Stockholm, dottern  och Signe Götilda utvandrar till 1908 till Amerika. Jöns står som Torpare och f. handlare.
Viola Johanna hade tidigare  flyttat till Ytterlännäs, hon återvände till hemmet några månader år 1908 för att sedan utvandra med systern Signe Göthilda till Nord amerika den 30 juni 1908.

Hustrun dog i kräfta, den 26 februari, han dog 2 dagar efter den 28 februari 1908, dom dog i armod.

Detta är familjen Jöns Björn grav på gamla kyrkogården  i Junsele,  det står att 3 söner och 2 döttrar dog i späd ålder. 

En egen fundering är om farbrodern John Björn hjälpte döttrarna med resan till USA. John var hem till Sverige 1908.

Bilder på morfar, Agnar Nilsson och hans son Einar Nilsson

I köket i storstugan på Ulfvik någon gång på i början-mitten av 70-talet.

Morfar i båten, han gillade att fiska och var så ofta tiden tillät ute  på Betarsjön. Hans rökta abborre var underbart god på tunnbrödssmörgås. 

Agnar Nilsson och hans son Einar,  bilden är nog tagen när morfar bodde i Annexet  på Gunillagården  70-80-talet. Ej senare än 84, 1975 bodde morfar inne på Gunillagården, men vet inte vilket år han flyttade in.

Denna bild är tagen i Hällefors någon gång i början på 60-talet 

Tack Marie Faltin och Christina Kjerf för att ni scannat och fotograferat av bilderna !

Mitt föräldrahem i Junsele

Den som började bygga huset hette Gustaf Henriksson och dom som färdigställde det hette Wessler och arbetade som lärare i Junsele. 1954 köpte Salomon Berglund huset när dom flyttade från Åkerbränna. Här är några bilder från 1950-talet.

Yngve Berglund sitter på bron

Yngve, här är glasverandan kvar.

Salomon Berglund. Elspisen lekte vi med när dom hade bytt ut den mot en modernare.
Den hade röda och svarta vred, sen kunde man lyfta på locket på överdelen av någon anledning. Minns att dom rengkorde både ovanpå locket med hål för plattorna och under.

Hulda Nilsson f. Bergström Åkerbränna, gift med Sven Nilsson, Hömyra, Yngve och hans farbror Salomon Berglund

Yngve och hans faster Emma Berglund

Salomon och Emma, Salomon var reumatiker och detta var dåtidens handikappcykel.

Emma och Elsa

Mamma och pappas bröllopsmiddag den 20 oktober 1956. Yngve, Elsa, Emma och Wilhelm Kjerf.

Från vänster Vilhelm Kjerf, Salmon Berglund, Ulla Bäckman, Ida Kjerf med dottern Rose-Marie i knäet. Emma Berglund sitter vänd från kameran.

Salomon "Björn-Salmon" Berglund

Salomon, i drygt 30-års åldern, sonen Nils Anders f 1855 och hustrun Sara Magdalena, Nils Anders ser ut att vara i 5-6-7 års åldern. 

"Födde 30 mars 1829, döpt 31 mars.  Rusksand: Sökande Nybyggare Anders Andersson och

hans hustru Christina Salomonsdotter son Salomon.
Socken Predikant Sundeius och hans hustru. Klockare Jacob Åkerström och hans hustru i
Östanbäck. Bonden Olof Andersson och hans hustru från Forsnäs Åsele. Bondesonen Ol
Olofsson Bondedottern Lisa Nilsdotter i Lillegård
Födde/dop, Junsele C:2, 1790-1855 Bild 85/200"

Salomon Berglund född den 30 mars 1829 i Rusksand, Junsele. Död i magkräfta den 10 juni 1897 i Åkerbränna.

Gift den 15 oktober 1850 med Sara Magdalena Hansdotter född den 24 juni 1827 i Åkerbränna,

död där den 8 augusti 1917

Dom fick barnen:

Mathilda född 4 januari 1851, död 10 januari 1851

Eva Maria född 13 november 1852

Nils Anders född 30 juni 1855

Jacob Petter född 21 oktober 1857, blev bonde i Ruske, far till Ruske-handlar´n

Stina född 28 december 1859, död 1 januari 1860

Christina Stina Lovisa född 10 oktober 1862 g Per Björn d.y.

Gertrud Greta född 1 april 1866 g Bergström

I husförhörslängderna står det att Salomon är God.

Pappa berättar om mötet med björnhonan med 2 ungar:

Björn-Salmon hade mött björnhonan på Hästberget, när Salomon tog ett steg tillbaka tog björnen ett steg framåt och när Salomon tog ett steg framåt tog honan ett steg bakåt, så hade dom hållit på ett tag tills björnungarna kom fram ur skogen. Då hade honan farit iväg för att köra undan dom och då passade Salomon på att springa iväg ifrån björnarna.

Salmon var ingen björnjägre berättar pappa som i sin tur fått det berättat av sin pappa Nils Berglund. Har ett tidningsurklipp där farfar och Emma med flera blir intervjuade om björnmöten och jägare.  

Det är nog inget konstigt att han blev kallad Björn-Salomon efter det mötet med en björnfamiljen, än idag så är det mycket läskigt obeväpnad att möta en livs levande björnhona med ungar i skogen. Det är nog läskigt att möta en med geväret laddat, misstänker jag.

Min pappa berättar:

Pappa gick i skola i 6 år på Åkerbränna, sen gick han lite mer skola i Junsele.  På hösten 1943 eller 44 när pappa gick snickarkursen i källaren på skolhemmet i 3 månader, fortsättningsskolan i kommunalsalen i 6 veckor. Pappa bodde hos sin faster på Bölesåkern. Då det hade varit ett tivoli i stort ett tält nedanför korsningen till Mon, ungefär där de "nybyggda" villorna står idag. Det hade varit enarmade baniter, luftgevärsskytte, ringkastningsspel, pilkastning på en snurrande tavla. Mer hade det varit men det är vad han kommer ihåg, samt en stor svart man som hade bett pappa att gå ett ärende, pappa hade fått 5 öre för besväret. Och så hade dom haft en stor svart hund på Tivolit, det kallades för tivoli, men dom hade inte haft några karuseller utan bara tältet och tivolit hade varit på den platsen i ca 14 dagar. Ett litet Tivoli hade också varit på Åkerbränna 1942 eller 1943.

När han gick snickarskolan så bodde det fullt med finländare på skolhemmet, skolbarnen hade fått ledigt. Det hade gått difteri bland de finska barnen, så pappa och hans klasskamrater hade fått ta en spruta mot difteri. Och det hade inte varit något rolig upplevelse, en stor spruta hade dom fått i ryggen sa han.
Min pappa hade fått öroninflammation när han var i 3 års åldern, dom hade farit till läkaren med honom. Läkaren hade tagit en trästicka och tagit hål på trumhinnan, så han var rädd läkare och sjukvård i många år efter det.

Emma Berglunds anteckningar.

Systrarna Ida och Emma Berglund

Hittade anteckningar som Emma Berglund f. 1890 i Åkerbränna, har gjort från den tiden då hon tjänade som piga, hon så gärna ville att vi skulle veta vad hon hade varit med om, hur det var då. Hon har också skrivit ner otaliga religiösa verser ur psalmboken och bibeln, samt böner och mycket annat. Det var nog hennes favoriter hon skrev ner.
Skriver av det hon antecknat:
Slättbränna S.Östlund
År 17, Lillegård Junsele år 1907
Ytterlännes Prostgård år 1908-1909,
Umeå år 20-21 Länsagronom Bosstöm
Söderhamn 22 Major Karl von Hedenberg
Stockholm 1912 Fru Schöller Brahegatan Östermalm
1914 Löjtnant vid reserven Karl Mejer blev hemkallad till krig
1915 Fårösunds Hotell Rosén
Stockholm Doktorinnan Ekmark.
1917 Fabrikör Tolander
1918-1919 Mjölkcentralen Vasagatan 5 Stockholm
1920 Junsele
1922 Hågers Lärbro
ett halvt år Skräddare Ahnqvist
Junsele 1926

Ska gå igenom fotona igen och lägga ut ev fler från olika arbetsplatser som hon varit på. Klicka på Emma Berglund i högra kolummen så kommer alla inlägg om Emma upp. Även foton finns där från en del arbetsplatser och arbetsgivare. Hon arbetade också på en Strykinrättning i Stockholm och det märktes i Emmas linneskåp.

Emma hade mycket gamla vackra kläder kvar sen sin ungdom, tyvärr blev kläderna bortslängda när Emma flyttade till pensionärshemmet. Men minns hennes nätta svarta stövletter med knäppen, muffar i skinn, en boa, kappor klänningar och dräkter från främst 10 och 20-talet. Syns på de gamla fotona att hon tyckte om kläder. Vi fick klå ut oss i hennes gamla kläder, så kul det var.

Juletid i Junsele, gissar under 50-talet

Från vänster: Emma Berglund, Anna "lill-Anna" Grankvist
Sittande längst till höger Anna Danielsson, Bölesåkern (syster till Emma Berglund), ståendes 2:a från höger är Katarina Moström, Bölesåkern, svägerska och granne till Anna Danielsson. Längst till höger Sven Edins Eva, 
Vilka de övriga damerna var vet jag inte, kanske någon vet och kan hjälpa mej med namnen på dom. Vet inte hos vem utav damerna fotot har tagits, nån som vet det också?
Fotograf är Elsas Foto eftr, i Junsele


Sif Lindgren: Jag känner ju igen tanterna. Längst upp till höger är det a´Sven Edins Eva , sedan Katarina Moström som var gift med Oskar Moström på Bölensåkern, sittande i mitten min o Janne Berglunds mormor Sofia Eliasson gift med Jonas Eliasson också Bölesåken, sedan Ada Lindberg, Lillegård. De andra visste ni ju redan.


Tack Sif Lingren för hjälpen!

Salomon Petter Berglund

I Nils Anders almanacka hade han skrivit att Salomon hade varit  på bruksläger, funderade vad bruksläger var/är. Gogglade och fick fram massor med hundsidor men också militära sidor. Har Salomons Inskrivningsbok från 1901. Det var det som anteckningen handlade om.

Salomon Petter Berglund föddes den 11 januari 1880. som första barnet till Nils Anders  och Maria Berglund i Åkerbränna. Salomon gifte sej aldrig. Han dog juli 1961 i hemmet i Junsele. Jag hade varit med till hans rum och klappat honom på kinden, var bara 4 år så jag har inget minne utav honom. Han var en farbror till min pappa.

Yngve, Salmon och
Pappa bodde hos Emma och Salomon från ca 2 års ålder.

Salomon gifte sej aldrig, han bodde med Emma och pappa i Björn-Salomons huset, sen flyttade dom in i farfars hus när farfar flyttade till Junsele 1946.

Här har dom flyttat till Junsele

Så här såg köket ut i Junsele i mitten av 50-talet
Salomon, Yngve och Hulda Nilsson (Hömyra)

Salomon hade värk så länge pappa minns, kanske beroende på att var låghalt. Han fick ledgångsreumatism  när han 67-68 år.