Har nog gjort sitt.

Ristat i trä.

På en del byggnader har någon ristat in initialer och årtal, en del vet man vilka de är. Kan vara när de byggdes att den personen har varit med och byggt.

H. E. P. ?

Här står det A. E, 1929 

På varje sida om dörren på häbbre är dessa träpiggar, undrar vad dom användes till?

Detta är ristat ovanför dörren på häbbret.

Några av pappas bilar på 50-talet

2014

Gott Nytt År

Pappa minns det Emma berättade lite om sitt arbete som piga.

Emma Berglund, min pappas faster var född 1890 i Åkerbränna, hade berättat för pappa att när hon tjänat som piga på ett ställe någonstans i Sverige hade det legat på hennes ansvar att laga mat åt herrskapet. En gång när herrskapet hade kommit hem från att ha varit ute på stan någonstans hade Emma frågat frun vad hon skulle laga för middag då herrskapet kom hem. Frun i huset hade svarat att Emma behövde inte laga någon middag den kvällen, dom hade ätit på restaurang. Och det innebar att de som arbetade åt herrskapet fick ingen mat den kvällen. Frun i huset hade nämligen skafferiet låst och den nyckeln hade hon jämt på sig själv.

På ett annat ställe där hon arbetade skulle de anställda få ta smör på smörgåsen, men vintertid var det totalt omöjligt då smöret förvarades i ett utrymme som det var lika kallt i som det var ute och var stenfruset. Det var på en ort i Norrland.

Emma tjänade i början av 1900-talet på några ställen i Sverige från Umeå i norr och till Gotland i söder.

Pappa berättade att när han växte upp fram tills han var en 11-12 år så kom det alltid 2 tomtar till dom på julaftonen.

Emma född 1890 hade skrivit detta om mannens åldrar.

Hittade ett papper där Emma skrivit detta, är en gammal ramsa:

10 år ett barn 
20 år en yngling
30 år en man
40 år går också an
50 år mogen man
60 år går också an
70 år gammal och grå
80 år ligger i vrå
90 år bornabort (barn på nytt)
längre att leva inte gott.

Emma har lagt till inom parantes att bornabort betyder "barn på nytt".
Uttal bårnabort?

Pappa berättar när han följde sin far på skogsarbete i 30 graders kyla-.

När han var en 13-14 år följde han med sin far, Nils Berglund, som högg timmer. Pappa hade fått vara ute på en myr och helbarkat en myrtall. Det hade varit -28- -30 grader kallt. Han berättade att han barkat ett tag, men frös så  mycket så att efter en stunds barkning sprang han ungefär 500 meter och tillbaks för att få någon värme i kroppen och så barkade han en stund och så sprang samma sträcka igen. Fram på dan hade faktorn dykt upp och eftersom pappa inte hade nån arbetsbok hade han fått gå hem. Väl hemma hade han följt med sin farbror Salomon till skogen och huggit ved i stället.

Man kan inte undgå att tänka på hur det är nu, är det så kallt behöver dagens barn knappt gå till skolan, på grund av kylan och ändå har vi bättre kläder och skor än dåtidens barn. Barnen då fick följa med och arbeta eller hjälpa till med gårdens vedförsörjning.  Men antagligen fick denna generation stå ut med mycket, eftersom mycket underlättades för kommande generation, min. Vi behövde inte heller gå till skolan om det var för kallt, många utav oss behövde nog aldrig hjälpa till att hugga ved eller andra sysslor som barnen då fick arbeta med.

Emma och Salomon, min pappas faster och farbror när dom flyttat in till Junsele. Salomon var farbrorn som min pappa följde med och högg ved i mitten av 40-talet, berättelsen ovan.. Här är en handikappcykel från början av 50-talet. Salomon blev reumatiker.

Hulda Svensson, Yngve, stövaren Träff och Salomon Berglund. Måste ha varit skönt att flytta in till Junsele, fått centralvärme och varmvatten. Men fortfarande eldade dom då med ved.

Elspis, vedspis och kökspanna,  måste ha varit stor skillnad för dom mot på Åkerbränna. Elspisen hade  röda och svarta vred och den stod på ben.